Ett nytt samarbete mellan Seyfo Center och Grekland om folkmordet på assyrier, armenier och greker kan leda till ett snabbare internationellt erkännande.
– De pratar mycket om vårt folk och jag blev glad för vi har inga direkt kopplingar
till greker eller ett samarbete, men ändå är de intresserade av att höra om oss
och pratar om oss samt hjälper oss, säger Sabri Atman från Seyfo Center.
I maj bjöds Atman till Grekland för att hålla en föreläsning. Under sin resa träffade
han akademiker i Aten innan han flög till Alexandropoli – där Grekland reste ett monument den 25 maj till minnet av folkmordet på grekerna.
Sen bar det åt till Komotini där Atman höll sin föreläsning.
– Jag trodde att det skulle dyka upp omkring 100 personer, men det kom folk i
bussar och hela stället var omringat av poliser för skydd. Det visade sig vara 750 personer där, säger Atman.
Även Thea Halo, författarinnan till boken Not even my name talade under föreläsningen samt politiker, forskare och representanter från olika grekiska organisationer.
I sitt tal föreslog Atman att ett nytt monument ska resas till minnet av folkmordet,
där även assyrier och armenier är inkluderade.
– Man måste inkludera, hjälpa varandra på grund av fakta. Det är starkare att få ett
erkännande om man står enade, tre folkslag med en röst, säger Atman.
Han menar att det är viktigt att även assyrier inkluderar armenier och greker när det talas om ett erkännande, vilket han gör och tror är anledningen till att han blev inbjuden. Eftersom assyrier inte har ett land är han glad att det nu finns ett samarbete med Grekland.
Atman är nöjd med resan eftersom grekisk media har skrivit mycket om assyrier, för att de ville ha mer litteratur om Seyfo och för att detta är en början på ett fortsatt samarbete då han är bjuden tillbaka i september.
Förutom grekiska journalister intervjuades Atman av tre turkiska journalister som sade sig skriva för en grekisk tidning. De ställde specifika frågor om bland annat Seyfo Centers finaciering och var Atman skulle befinna sig de närmaste dagarna. Något som han tyckte var misstänktsamt.
Kort därefter låg intervjun uppe i turkiska tidningar. Där stod det även att journalisterna hade hotats, något som Atman menar är en strategi för att kasta smuts på Grekland och få Turkiet att se ut som oskyldiga offer som hotas.
– När monumentet restes möttes det av höga protester från turkisk regering och militär. Förutom protester, har vårt folk ett annat hinder, nämligen namnfrågan, säger Atman.
Han menar att vi måste enas i ett stort samarbete med kyrkor, orgnisationer, förbund och så vidare för att kunna påverka.
– Om vi ska få Sverige att erkänna Seyfo måste vi kämpa mer, men det borde ha erkänt det i riksdagsdebatten. Vårt folk upprördes över beslutet eftersom det finns bevis. Det är på tiden att politiker tar sitt ansvar, säger Atman.
Den 7 augusti åker Atman till parlamentet i Australien, sedan till Moskva innan han åker tillbaka till Grekland. Enligt Atman har man kommit en kilometer långt på det 42 kilometer långa maratonet.