Det blir som i filmen Demolition Man, där man frös ner Sylvester Stallone och tinade upp honom i framtiden. Samma sak kan du göra med en del av din historia, skriva den, arkivera den på Nordiska museet och ”tina upp den” om 100 år så att dina barnbarns barn kan läsa om dig.

Sedan 1945 har Nordiska museet samlat in och arkiverat berättelser om olika människors liv. Materialet, som är tillgängligt för allmänheten, hjälper forskare att ta del av unik och personlig information som annars kan vara svåråtkomlig, speciellt om de vill forska om det förgångna. 

Nu vill museet i samarbete med Mångkulturellt centrum samla in minnesberättelser om människor som har invandrat till Sverige.

– Vi har länge haft ett svenskt perspektiv och nu behöver vi ett annat sätt att se på Sverige. Det är en del av Sveriges historia och det är viktigt att denna del också kommer med. Alla som bor i Sverige är en del av landets historia, säger Charlotte Hyltén-Cavallius, filosofi doktor och intendent på Mångkulturellt centrum. 

Skrivarupprop, eller frågelistor som denna typ av insamling även kallas, är bland det mest använda materialet i museets arkiv. Vid varje upprop får de in från 100 till fler hundra brev, men denna gång hoppas de få in fler eftersom det är så viktigt och för att det finns så lite material om migrationen i Sverige.

– På en personlig nivå är det ett värde för varje människa att sitta och skriva ner sina erfarenheter och historia samt lämnar de ett bidrag till sina barn och barnbarn, och på en samhällsnivå bidrar man till att berätta om Sveriges historia, säger hon.

En annan faktor som kan locka folk till att skriva är att de planerar att publicera en del av bidragen i form av en bok, menar hon. Innan det sker ber de om tillstånd av personerna.

Det hela började redan under 1920-talet då man skickade ut olika kortare frågeformulär. Men det var inte förrän 1945, på initiativ av författaren Ivar Lo-Johansson, som ett upprop skickades till statarna där man ville höra om deras åsikter och erfarenheter av systemet. Statare är lantarbetare som anställdes av stora gårdar och fick en del av lönen i natura, det vill säga i form av mat och bostad.

Under åren har man bland annat samlat in berättelser om yrkeslivet, som till exempel skogsarbetare, och överlevande från förintelsen. Senast var det om barnhemsbarn.

– Det nya materialet kommer att bidra till att ge en bred och mångfacetterad bild av det Sverige vi lever i dag, säger hon.

Hon lägger till att de har satt ihop några punkter som kan hjälpa folk på traven.

Klicka här för att komma till Nordiska museets skrivtips.