När jag tillträdde som ordförande för Assyriska hade föreningen ett kraftigt stukat självförtroende. Illasinnade förståsigpåare ansåg att Assyriska var uträknat, ”slut som artist” i elitfotbollens Sverige, efter två år av degradering, spelarflykt och miljonbelopp i budgetunderskott.

Som nytillträdd ordförande replikerade jag i ett öppet brev: Assyriska skulle resa sig med hjälp av de eldsjälar som omsluter klubben. Assyriska skulle ”dansa igenom norrettan” och ”hugga efter de allsvenska platserna” i Superettan. Brevet avslutades med en del nyårslöften inför den kommande mandatperioden – som nu går mot sitt slut.

Min sista krönika blir därför ett kort bokslut, då jag lovade:

” att skapa förutsättningar för Assyriska att vara ledande inom ungdomsfotbollen i Sörmland”

* 2007: Assyriskas juniorlag avancerade till juniorallsvenskan
* 2007: Assyriska är arrangör av Sörmlands största fotbollsturnering, Telge Cupen
* 2008: Assyriska skapar en manual – en ledstjärna – för hela ungdomsfotbollen
* 2008: Assyriska har heltidsanställt ytterligare personal för ungdomsverksamheten

” att i samråd med tränare och sportkommitté skapa ett bra seniorlag”

* 2007: Assyriska vann norrettan
* 2008: Assyriska var topplag i Superettan
* 2008: Assyriska hade 10 egna produkter i seniortruppen
* 2008: Assyriska har långtidskontrakt med spelare att bygga på för framtiden

”att i samråd med säkerhetsrådet återskapa harmonin på läktarna”

* 2007: Assyriska hade bäst publiksnitt i Norrettan med 2 243 åskådare
* 2008: Assyriska hade bäst publiksnitt i Superettan med 2 863 åskådare
* 2008: Zelge fans har fått en stående plats i styrelsen
* 2007/2008: Assyriska har en superb säkerhetsorganisation. Inga läktarincidenter.

Det sägs att ”fotboll är en ständig lidelse”. Efter två år som ordförande för Assyriska – med alla de karaktärer och personligheter som omgärdar föreningen – tror jag mig förstå vad uttrycket betyder.

Jag har velat mycket med Assyriska, ibland kanske för mycket. På två år skulle ungdomsfotbollen i Sörmland erövras, ekonomin saneras, uppslutning etableras från supportrar över hela Sverige samt att alla elitföreningar skulle återfå respekten för Assyriska. Därtill var ju tanken att tjejfotbollen skulle utvecklas. Men i det ständiga arbetat på alla fronter glömdes ambitionen med tjejfotbollen bort. Detta är mitt stora misslyckande.

Jag läste en tidningsrubrik idag om att ”Assyriska var en stolpträff från allsvenskan”. Detta är en del av lidelsen och Assyriskas öde 2008. Men Assyriska kunde också vända på en kraftigt neråtgående spiral. Gud vet att detta inte skett utan uppoffringar.

Medlemmar och supportrar: Assyriska kommer tids nog att avancera till Allsvenskan. Men till dess finns det mycket att göra.

Arbetet i Assyriska är tidskrävande – med högt tempo – för dem som på allvar tar ansvar för klubbens välbefinnande. All heder åt dom som ställt upp.

Det är snart dags för mig att ställa in tofflorna under sängen.

Tack för tiden och lev väl!