”Tjock som en bibel”, säger Bengt Knutsson, docent i semitiska språk, om Gabriel Aframs svensk-assyriska ordbok. Det assyriska språket har klarat sig väldigt bra i Sverige, menar han.

För cirka 25 år sedan fick Bengt Knutsson, docent i semitiska språk från Lunds universitet, i uppgift från Statens Invandrarverk och Statens Kulturråd att reda ut assyrier/syrianers identitet. Resultatet kom ut i bokform och fick heta ”Assur eller Aram”. Hans slutsatser i rapporten mötte kritik från assyriska organisationer.

Han fick bland annat kritik för förslaget att ge det assyriska språket tre olika namn. Västassyriska dialekten föreslogs heta Turabdinska, östassyriska dialekten för Urmiska och det gemensamma skriftspråket för syriska. Myndigheterna valde till slut att hörsamma assyrisk kritik och bestämde att språket officiellt betecknas syriska/assyriska.

I samband med en föreläsning om det hebreiska språkets omvandling från ett icke-talat, religiöstorienterat språk till dagens moderna hebreiska som talas i Israel, fick Bengt Knutsson ett tillfälle att träffa Gabriel Afram och höra om det assyriska språkets omvandling. Knutsson hade skrivit i sin bok ”Assur eller Aram” att syriskans inneboende möjligheter att tjäna som ett talat språk i dagens moderna samhälle är lika goda som hebreiskans. Idag, 25 år senare, känner han en förvåning över att det assyriska språket klarat sig så bra i Sverige.

– Det fantastiska tycker jag är det arbete som assyrier/syrianer gjort i Sverige med de två tidsskrifter, Bahro Suryoyo och Hujådå, som finns väl kvar? Där har det gjorts ett mycket, mycket fint arbete. Jag är faktiskt förvånad att det har varit så framgångsrikt. Och här håller jag nu i min hand en svensk-assyrisk ordbok gjord av Gabriel Afram, tjock som en bibel och den är utomordentligt vokaliserad.  Det här är en grundstomme som kan tjäna för en vitalisering av syriskan, säger Knutsson.

Yehuda Ben Eliezer heter mannen som i slutet av 1800-talet påbörjade arbetet med att förnya och stärka hebreiskan som hade varit ett i princip icke talat språk i två tusen år. Likheterna mellan Yehuda Ben Eliezers arbete med att vitalisera hebreiskan och Gabriel Aframs arbete med att vitalisera assyriskan är slående.

Genom sina översättningar av böcker till assyriska, arbetet på radio Qolo och den svensk-assyriska ordboken har Gabriel Afram visat att det assyriska språket inte bara är ett kyrkospråk och att det kan fungera som vilket annat språk i dagens moderna värld. Så här säger Gabriel Afram om vitaliseringen av assyriskan i jämförelse med det hebreiska språket. 

– Våra möjligheter att lyckas är mycket större än möjligheterna för Yehuda Ben Eliezer när han påbörjade sitt arbete. Vi har mycket mer gammal litteratur på assyriska än vad judarna hade på sitt språk. Vi har även mycket som är översatt till assyriska från grekisk filosofi till exempel. Skillnaden i dagens läge är att hebreiskan har fått ett hem, staten Israel. Men det bör inte vara något problem för oss assyrier att vi idag inte har en egen stat, dagens teknologiska möjligheter kan ändå vara till stor hjälp och kompensera mycket av det som en egen stat erbjuder, menar han.

Fotnot: Tidsskriften Bahro Suryoyo är numera nedlagd.