Hårt arbete har slutligen burit frukt. Sent på torsdagskvällen erkände Sveriges riksdag folkmordet Seyfo. Det här är en stor seger för våra förfäders offer och ett stort steg mot försoning. Frågan gick till votering där ett erkännande vann med en enda rösts marginal, 131 mot 130. Läs Live-rapporteringen.

Seyfo erkändes med en rösts marginal 131 mot 130. 

Nu ska det röstas om Seyfo. 

88 ledamöter är frånvarande. 

Nu är nästan alla ledamöter på plats. 

Nu samlar sig riksdagen för votering. Ska det bli tredje gången gillt? 

Nu är det dags för att fatta beslut och kammaren fylls nu av ledamöter som vill vara med i voteringen.

Nu har antalet ledamöter i kammaren fördubblats. Nu känns det som om voteringen kan bli av.

Lennar Sacrédeus (kd) som varit med och skrivit motionen: ”När Sverige som nation erkänner folkmordet får det en särskild tyngd.”

Agneta Berliner (fp): ”Det var en systematisk förföljelse som fortsatte till 1923. Folkmordet utfördes genom avrättningar och deportationer, dödsmrascher, våldtäkter och andra oförrätter. Vi måste stå upp för att mänskliga rättigheter respekteras. Sveriges riksdag ska inte döma, vi talar om att erkänna att folkmordet har ägt rum. Det handlar inte om skuld, det handlar om ansvar. Dagens turkiska politiker har ingen skuld, men de har ett ansvar. Vi kan välja att ta ställning i utrikespolitiska frågor, eller inte. Erkännandet är så viktigt så aytt jag har bestämt mig för att rösta för att erkänna det som ett folkmord. Jag vill säga att jag har sett ert lidande att jag förnimmer er skada.”

Johnson (v): ”Jag yrkar på ett erkännande av motionen.” 

Mona Sahlin (s) kom just in till kammaren. 

Nästsista talaren Jacob Johnson (v) vid talarstolen och då kan jag räkna till ett tjugotal ledamöter som finns kvar i kammaren för att delta i en eventuell votering.

Annelie Enochsson (kd): ”Det är märkligt att Sverige inte erkänner folkmordet när 20 länder redan har gjort det. 10 av länderna är EU-länder. USA är på väg att erkänna folkmordet. Folkmord kan aldrig preskiberas. Vi kristdemokrater har kämpat länge för att få folkmordet erkänt. Vi hoppas att ättlingarna till offren får upprättelse idag. Tack alla ni som kommit. Jag kommer idag att rösta för ett erkännande för folkmordet.” 

Avci (fp) får stora applåder och nu har fru talman fått nog. Hon informerar om att man kan tvingas ajournera hela mötet om det inte blir ordning på åhörarläktarna. En man har redan visats ut för att han applåderat Papadopoulos (s).

Gulan Avci (fp), är gift med Fredrik Malm (fp), säger sig vara skyldig till att folkmordet erkänns, även om Avci själlv inte bär någon skuld anser hon att folkmordet är en del av hennes arv. 1980 gömde sig hennes far och hans vänner i ett berg och Avcis familj tvingades fly till Sverige. ”Att erkänna folkmordet är inte ett slag mot Turkiet, det är ett slag för rättvisa. Jag hoppas att det här är sista gången vi diskuterar denna fråga, jag hoppas att idag blir slutet på 95 års förnekelse. Jag kommer att rösta för ett erkännande idag.”

Gulan Avci (fp) vid talarstolen.

Mats Pertoft (mp): ”Vi skulle kunna vara stolta om vi idag kunde erkänna folkmordet vid Sveriges riksdag. Annars är risken stor att det sker fler folkmord. Det vore ett demokratiskt steg, det vore bra för Sverige att införliva våra nya medborgares historia i vår egen.” 

Amineh Kakabaveh (v) vid talarstolen.

Nikos Papadopoulos (s): Hur ska vi förhålla oss till historien? Vi som är ättlingar till offren säger att det här var ett folkmord. Föreningen av internationella folkmordsforskare har bedömt folkmordet 1915-25 som just ett folkmord.Låt oss försvara demokratin och sanningen och erkänna folkmordet.

Kaplan (m) drar över tiden och håller sig inte riktigt till ämnet. Han vill att vi inte ska säga att det är Turkiet och turkarna som är förövarna, precis som man inte säger att det var Tyskland och tyskarna som förverkligade förintelsen, utan nazismen och nazisterna.

Kaplan (mp): ”Om vi vill få en lösning på det här problemet så tror jag inte på en knapptryckning här. Har den akademiska processen redan börjat rulla? Vi kanske blir den sten som stoppar processen.” Kaplan menar att de turkiska akademikerna har påbörjat en process och att vi i Europa kanske bromsar den med ett erkännande.

Mehmet Kaplan (mp) vid talarstolen. Kaplan är nionde talare av totalt 16. Tiden känns knapp och jag personligen tror inte att man kommer att hinna med någon votering.

Yilmaz Kerimo (s): ”Precis som olof Palme någon gång sa; ”Vi måste kalla saker vid dess rätta namn”. Redan 1917 kallade Hjalmar Branting händelserna för folkmord. I USA pågår en process som är en inledning till ett erkännade. Det sägs att tiden läker alla sår, det kan jag absolut inte hålla med om.För mig handlar det om mina mördade förfäder. Vi måste ta ansvar för morden på mina och mina landsmäns förfäder ska kallas för sitt rätta namn; folkmord. Sverige måste anstränga sig mer för att påverka Turkiet till att göra upp med sin historia. Utrikesutskottet har mer eller mindre erkänt folkmordet, men väljer att sympatisera med alliansen. Jag uppmanar alla ledamöter att rösta för sanningen. Jag vill att alla som begått brott skall straffas för att senare gå vidare och försonas. Så länge Sverige inte konfronterar Turkiet med sanningen kan inte Turkiet gå vidare och bli en fullvärdig medlem i EU.” Kerimo får starka applåder. Applåderna tystas från fru talman.

Ceballos (v):”Jag tror att det är påtryckningarna som har hjälpt till att Armenien och Turkiet har kommit varandra närmare. Varför röstar ni inte på er egen uppfattning?”

Gustafsson (kd): ”Vi måste vara ödmjuka, inte tuffa mot Turkiet. Vi måste ha en bredare majoritet.”

Ceballos (v):”När vi inte kan ta Turkiet till en rättslig process måste vi ändå värna försoningsprocessen. Måste utgå från de drabbades perspektiv, endast ett erkännande kan göra att man går vidare. Hur når man en försoning utan ett erkännande?”

Linde (v):”Jag tror inte att Gustafsson på fullt allvar tror att det är möjligt att dra Turkiet inför en rättslig process i den frågan, när de obstruerar varje försök till en dialog. Majoriteten i denna kammare i denna fråga finns redan.”

Gustafsson (kd): ”Vi erkänner folkmordet, men vi väntar på en bredare majoritet i kammaren och önskar en juridisk process i frågan.”

Hans Linde (v):”Seriösa och oberoende folksrättsjurister och historiker har ju redan påvisat att det var ett folkmord. Frågan ligger på politikernas bord, vårt bord. Det är vårt ansvar att agera. Ni sviker ju era medlemmar när ni nu byter linje. VAd säger ni till era medlemmar?”

Holger Gustafsson (kd): Folkrättsjurister och forskare bör ta fram fakta. Anser att det ska vara en juridisk process. Ska politiska beslut avgöra historiska händelser? Sedan yrkar Gustafsson att man röstar emot ett erkännande.

Ullenhag (fp): ”Jo, vi anser att Anfal var ett folkmord  och det är rättsligt prövat. Så måste vi även gå tillväga med händelserna vid 1915. Annars urholkar vi folkrätten.”

Ceballos (mp):”Jag tänker inte llägga mig i Ohlys klädval. Säger ni att det som hände i Anfal inte var folkmord?”

Ullenhag (fp): ”Utrikespolitiken hör till regeringen och inte till riksdagen. Tänker miljöpartiet ta avstånd från att Lars Ohly någong gång offentligt har burit en palestinasjal, där ISrael inte fanns med på kartan?”

Ceballos (mp):”Varför tycker Ullenhag att vi inte ska diskutera utrikespolitik i riksdagen?”

Ullenhag (fp): Attackerar Vänsterpartiet och Lars Ohly genom att undra hur Socialdemokraterna kan tänka sig bilda regering med dessa. 

Man undrar var Fredrik Malm (fp), som har ett stort engagemang för ett erkännande av folkmordet, håller hus. 

Just nu debatterar Erik Ullenhag (fp)mot Carina Hägg (s) 

Nu pågår en utfrågning som inte berör folkmordet 1915. Hujådå upptar rapporteringen när ämnet återkommer. 

Debatten ajourneras till kl. 14.00. 

Ni som har möjlighet kan se debatten i direktsändning på SVT Forum klockan 12-14 och via webb-tv.

Erik Ullenhag (fp): ”Vi vill inte rösta i denna fråga i Sveriges riksdag. Vi vill att internationell rätt ska avgöra. Vi vill inte att det ska ske en förvirring så som det skett bland socialdemokraterna, som idag tänker röst för ett erkännande för folkmordet 1915 men inte de brott mot mänskliga rättigheterna i Anfal, Halabja.” Ullenhag refererar till Göran Persson som någonstans tyckt att det är dumt att låta Vänsterpartiet ha en röst i utrikespolitiken.

Det är konstigt att hävda att ”politiker inte ska döma”, när det är politiker som stiftar alla i princip alla våra lagar.

Ceballos (mp):”Det verkar som om vi politiker inte ska få tycka till, men det är ju därför vi är här. Folkmorden i Västsahara måste erkännas enligt folkrätten. Ju längre tid det går, desto svårare blir det.”

Lundgren (c): Menar att det är fler länder som inte erkänt än tvärtom.

Linde (v): ”Hur beskriver Centern det som hände 1915? Det kan vi inte vara neutrala för. 20 länder har ju redan erkänt folkmordet, tycker du att det är fel?” Här får Linde applåder från åhörarna.

Lundgren (c): Lundgren använder samma ord igen; ”Politiker ska inte döma”, vilket verkar bli dagens mantra för alliansen.

Linde (v): ”Vad är egentligen de borgerligas hållning vad gäller folkmordet? Bildt kallar det för en ”armenisk tragedi”, man osynliggör de andra folkens lidande. Vid en ”tragedi” finns ingen förövare. Håller Lundgren med om ordet ”tragedi”.

Hägg (s): Alliansen bör kunna redovisa sin överenskommelse eftersom man lovade stort inför valet 2006, men har nu ändrat sig i motsatt riktning.

Lundgren (c): ”Vi har en hållning och den kommer vi att hålla under hela mandatperioden.”

Hägg (s): Frågar Lundgren vad hon står för egentligen, efterosm hon tidigare skrivit en motion för ett erkännande av folkmordet och nu hänger sig fast vid uppgörelsen med moderaterna?  

Nu är majoriteten av åhörarplatserna fyllda.Drygt en timme efter debattens start. Endast ett femtontal politiker är på plats. På talarlistan finns 16 namn (Yilmaz Kerimo (s) står som nr 8) och just nu talar den femte i ordningen. Det är tveksamt om alla kommer hinna framföra sitt tal innan frågestunden kl. 14.00.

Kerstin Lundgren (c): ”Politiker ska inte döma. Regeringar fattar folkrättsliga beslut. Vårt hopp är att Armenien och Turkiet går vidare mot försoning.”

Gustav Blix (m): ”Det finns bättre vägar till försoning än genom en votering. Det är inte politiker som ska skriva historia och inte heller politiker som ska döma.”

Ceballos (mp): ”Man kan bara nå försoning genom att få upprättelse.”

Gustav Blix (m): Menar att han aldrig har gått på förövarnas linje och inte heller har han förnekat något. Han vill inte lägga locket på, men tycker fortfarande att parterna ska lösa konflikten själva och att Sverige ska hjälpa dem på traven.

Bodil Ceballos (mp): Tycker att Blix inställning är att välja förövarnas sida och lägga locket på. Med vilken grund menar Blix att man når försoning om man röstar emot ett erkännande? 

Carina Hägg (s): Är stolt över att partikongressen erkänt folkmordet och frågar sedan Blix vad moderaterna gör av makten. Hägg syftar på att Reinfeldt, inför valet 2006, lovade att erkänna folkmordet när de väl kommit till makten. 

Gustav Blix (m): Blix upprepar det han sagt tidigare och frågar sen om Hägg tycker att man ska låta folkmordkonventionen gälla eller inte? Han tycker också att socialdemokraterna tidigare stått för samma sak som moderaterna. 

Carina Hägg (s): ”Jag känner inte att moderaterna inte redovisat en rak linje, en ståndpunkt.Tycker att Blix ska få en chans till.”

Gustav Blix (m): ”Försoningen måste ske mellan berörda grupper, vi kan inte lösa detta genom en enkel votering i Sveriges riksdag. Steg har skett i rätt riktning. Vi är dock överens om att vi här i riksdagen inte kan lösa denna fråga.” 

Hans Linde (v): Linde tycker att Blix är modig som sätter sig över offrens vilja och att han vet hur deras sår ska läka. Ett svenskt erkännande kanske inte skulle göra en så stor skillnad i Turkiet, men vi sänder en tydlig signal åt offren att vi ser deras lidande.

Gustav Blix (m): ”Vi har inte tvingat vår linje på någon annan. Vi är övertygade om att krav från andra länder stör den positiva process som pågår mellan Turkiet och armenien.” 

Hans Linde (v): Linde vill svara Blix. Linde är förvånad över att moderaterna lyckats tvinga de andra allianspartierna att INTE rösta för ett erkännade. Linde frågar Blix vad Sverige har att förlora på ett erkännande? ”Varför lyssnar du inte på det drabbade?”

Gustav Blix (m): Det är inte Sveriges riksdags roll att ta ställning i folkrättsliga frågor. Jag håller med om den tragedi som ägt rum, om det var så enkelt att läka såren med politiska beslut hade vi gjor det, men så enkelt är det inte. Jag föreslår avslag för motionen. Ska vi få försoning måste dessa frågor kunna dikuteras öppet. Vi måste ha mer historisk forskning. Krav från olika länder på Turkiet kan störa den positiva process som pågår mellan Turkiet och armenien. Det är inte politiker som ska skriva historien.

Fortfarande är endast en tredjedel av kammaren fylld med åhörare och irritationen växer utanför riksdagen. Man menar att riksdagen borde ha förutsett detta.

Bodil Ceballos (mp) vid talarstolen nu. ”Vi kan erkänna gamla oförrätter och be om ursäkt. Våra beslut kan tjäna som en påtryckning för att få Turkiet att tänka om. Politiska hänsyntaganden får inte påverkas av att man inte kan kalla saker vid dess rätta namn.”

Nu är det Hans Lindes (v) tur vid talarstolen. Linde menar att det aldrig har funnits några tvivel om att händelserna 1915 ska klassas som ett folkmord. ”Vi måste kalla saker vid dess rätta namn. Vi måste ta lärdom av det som hänt så att vi inte upprepar historien. Jag tror att vi Sverige kan stå emot förnekandet av detta folkmord. Vi behöver inte vänta till valet i höst för ett erkännande, det kan vi få idag.”

Många är upprörda över att inte släppas in. Uppemot 100 assyrier, många äldre, står fortfarande ute i kylan.  Det tar alldeles för lång tid att visitera alla som vill in.

Många assyrier står utanför riksdagen i kylan. Det tar tid att komma in på grund av mycket utdragna säkerhetskontroller.

Carina Hägg (s) är första talare. Hon uppmanar de borgerliga partier som tidigare stått för ett erkännande att hålla fast vid sin linje även idag.

Turkiska reportrar talar om att denna frågan har fått stor uppmärksamhet i turkisk media. 

Nu börjar det bli mer media på plats och även åhörarna har fått klartecken att komma in. Säkhertesvakterna har berättat att de gått igenom säkerhetsrutinerna extra nogrannt speciellt för dagen. Man är medveten om att det här är en känslig fråga. 

Än så länge är Hujådå ensamt ackrediterat media på plats inne i riksdagen. Man har ännu inte släppt in åhörarna. Debatten börjar kl. 12.00 och vi kommer at försöka rapportera utvecklingen så gott vi kan.

Ni som har möjlighet kan se debatten i direktsändning på SVT Forum klockan 12-14 och via webb-tv.