I Turkiet har arbetet med en ny grundlag pågått en längre tid. Det assyriska folket erkänns inte enligt den nuvarande grundlagen och flera assyriska grupper har krävt att detta ändras.

Frånvaron av en grundlagsskyddad status har drabbat assyrierna hårt. Nu senast nekades assyrisk ortodoxa stiftet i Istanbul att starta en skola med hänvisningen att assyrier inte är en erkänd minoritet i Turkiet och får därför inte bedriva skolverksamhet. Ärendet är nu uppe i turkisk domstol.

Minoriteternas ställning i dagens Turkiet reglerades under fredsfördraget som hölls i staden Lausanne, Schweiz 1923 mellan Kemal Ataturks regering och de segrande stormakterna efter första världskriget. Assyrierna nämndes aldrig i fredsfördraget och fick inte heller någon erkänd status i den nya turkiska republiken, till skillnad mot till exempel armenier som fick en officiell status.

Under arbetet med den nya grundlagen har konstitutionskommittéen som tillsatts varit i kontakt med olika assyriska organisationer. En av dessa är Assyriska Riksförbundet som i nära samarbete med assyriska företrädare i Turkiet lämnat in en lista med krav. Det främsta kravet från de assyriska organisationerna är naturligtvis att den assyriska folkgruppen ska ha sina fulla rättigheter som etnicitet i enlighet med Förenta Nationernas regler.

Påtryckningarna från assyriskt håll fortsätter. Nu senast deltog flera assyrier, däribland Sait Yildiz från Assyriska Demokratiska Organisationen, i en konferens i Turkiet för att skärpa kraven på konstitutionskommittén.  

Det är ännu oklart när den nya turkiska grundlagen antas. Många har också uttryckt tvivel kring om den ens blir av och pekat på flera tidigare misslyckade försök att ta fram en ny grundlag.