Landsorganisationen – LO – har spelat en avgörande roll för folkhemmet och välfärden i Sverige. I sin doktorsavhandling Facklig gränspolitik menar Zeki Yalcin att LO i många fall agerat i egna intressen genom att ställa krav som i förlängningen stärker organisationens förhandlingsläge. ”Min drivkraft är att visa hur verkligheten ser ut, inte måna om heliga kor. Sådana ska inte behöva finnas i forskarvärlden”, säger Yalcin.

Landsorganisationens roll i samhället hade han behandlat vid flertalet tillfällen under sin studietid. Han hade tidigt upptäckt att LO påverkat Sveriges invandrings- och invandrarpolitik på ett sätt som inte bara gynnade invandrarna, men även i allra högsta grad LO självt. Just när han trodde att han tömt ut ämnet, upptäckte han att han egentligen bara hade skrapat på ytan. Här fanns ett isberg som kunde vara intressant att kasta in i offentlighetens ljus.

– När det gäller invandrings- och invandrarpolitik har LO alltid utgått från sina egna intressen i första hand, medan utåt sett har det alltid handlat om att stå på de svagas sida. Redan 1996 skrev jag en b-uppsats i ämnet och upptäckte att det var ett känsligt ämne som få människor skrivit om, berättar Zeki Yalcin.

B-uppsatsen skickades till LO och LO:s invandraransvarige tjänsteman, vid den tiden Jan Edling, kom med förslaget att publicera den och dessutom betala Yalcin femtusen kronor. Yalcin blev förvånad, hur kunde en b-uppsats vara så värdefull för LO? Två år senare skulle historien upprepa sig. Nu handlade det om en c-uppsats, som Yalcin ombads att slå ihop med sin b-uppsats, lägga till annat material och skriva en rapport till LO:s hundraårsjubileum.

– Även nu fick jag betalt, fast med en mycket högre summa. Jag tänkte att fanns det verkligen ingen mer lämpad att skriva LO:s invandrarhistoria? Här stärktes min känsla av att jag gick på orörd mark, minns Zeki tillbaka.

Zeki Yalcin medger att en stor del av välfärdssystemet är ett resultat av fackliga krav, men att det inte bör begränsa oss för att granska facket. Han har granskat många olika beslut och hittat ett tydligt mönster där LO:s mål har varit att dels stärka sitt förhandlingsläge och dels att nyttomaximera. Ett av de tydligaste exemplen är fallet med SFI – Svenska för invandrare – som tillkom efter fackliga krav i början på 70-talet.

– Tanken var att invandrare skulle få 240 timmars betald ledighet från sitt arbete för att undervisas i det svenska språket. Tanken låter bra, men konsekvensen blev en betydligt dyrare arbetskraft för arbetsgivarna, som i sin tur började ställa krav på nyanställda. Man krävde att de redan skulle ha gått klart SFI innan de började sin anställning. LO:s beslut betydde slutligen diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden, förklarar Zeki.

Inte nog med det. Upplägget betydde också att ABF och fackligt anställda stod för hela SFI-utbildningen och tog bra betalt för detta. Detta exempel, menar Yalcin, är ett tydligt exempel på hur LO i första hand tänkt på egna intressen och feltolkat konsekvenserna för den lilla människan.

Filsofiedoktor i historia, som han numera ska betitlas, Zeki Yalcin har fått positiv feed-back på sin avhandling. Många har hört av sig och gratulerat och Facklig gränspolitik har blivit uppmärksammad i media. Några reaktioner från LO?

– Det var en tjänsteman som ringde upp mig och sa att han hade läst pressmeddelandet som Örebrouniversitet skickat ut. Han förklarade att min avhandling inte alls stämde överens med verkligheten, vilket inte är konstigt eftersom den inte stämmer överens med deras självbild. Jag föreslog att han först skulle läsa igenom hela avhandlingen och skickade den till honom. Sedan har jag inte hört något mer från LO, säger Zeki.

Nu när han är klar med sin avhandling och fått sin titel kan man tro att Zeki Yalcin har gjort sitt inom forskarvärlden. Knappast. Just nu söker han ett antal tjänster och har en hög med ämnen som han vill fördjupa sig i, de flesta med fokus på den assyriska folkgruppen.

– Min drivkraft är att belysa orättvisor och osanningar och samtidigt hitta något som bidrar med samhällsnytta som kan förbättra nysvenskars möjligheter att interagera med sitt nya hemland.

Många assyriska ungdomar tampas med dilemmat om att studera vidare eller satsa på eget företagande, som de oftast likställer med att tjäna mer pengar än vad en examen kan ge. Zekis bröder är egna företagare, ändå valde han den akademiska banan.

– Allt handlar i slutändan inte om pengar i fickan. Personlig utveckling, vidgade vyer och varaktigt självförtroende är en del av ens självförverkligande. Det går inte att köpa för pengar, men det får man genom en bra utbildning, avslutar Zeki.