I dagverksamheten Dawmo i Botkyrka har daglediga assyrier, mest äldre kvinnor, aktiverats i snart tio års tid.

Det är en vanlig torsdagsförmiddag. Det sjuder av aktivitet i Assyrien Kulturcenters (AKC) lokaler i Alby. Många hjälper till med att laga mat, ställa salen i ordning och på andra sätt. Och efter en stund börjar kvinnorna droppa in. Det är igen dags för samling i dagverksamheten Dawmo.

– Det hela började med en rapport år 2003, skriven av Ninos Garis och Önver Cetrez, om äldre assyriers behov i Botkyrka, berättar George Baryawno, verksamhetsledare på AKC. Vi läste rapporten och insåg att vi måste göra något. Vi visste att det fanns många kvinnor som var ganska isolerade, som knappt gick ut och sällan träffade andra. Männen går på café och spelar kort, men kvinnorna är ofta bara hemma.

År 2006 drog projektet igång med stöd av kommunen. Det kommunala bidraget har med åren hela tiden sjunkit. Första året var det 200 000 kronor, ifjol 60 000 och i år 40 000. Alla daglediga välkomnas, både personer med ålderspension, förtidspension och sjukpension, men det kommunala bidraget ges bara för dem som är över 65 år.

– Syftet med verksamheten är att bryta isoleringen och skapa livsglädje, berättar George. Vi kom igång över förväntan väl. I vår ansökan skrev vi att målet var att ha 30 deltagare, men redan efter två månader var vi uppe i över 40.

När verksamheten började hade AKC sina lokaler i centrala Hallunda. I början av år 2014 var föreningen tvungen att flytta till andra lokaler i Alby. Det här gjorde att många fick svårt att ta sig till samlingarna, vilket också syns i deltagarantalet. Före flytten var det 45 personer i snitt, efter flytten 35.

– Det som är speciellt, eventuellt unikt, för den här verksamheten är blandningen av öst- och västassyrier, förklarar George. Vi är en västassyrisk förening, men 70 % av dem som deltar i Dawmo är östassyrier. Det betyder också att det gemensamma språket är arabiska. Men det talas nog också assyriska här, både den västliga och östliga dialekten.

Dawmo samlas två gånger i veckan, tisdagar och torsdagar. Deltagarna börjar komma elvatiden och de stannar i flera timmar. Alla får en måltid med huvudrätt, frukt och fika med kakor. För det betalar de ett självkostnadspris på 20 kronor. Varje gång är det olika aktiviteter som dans, musik, bingo, föreläsningar, information om aktuella frågor. Ibland görs utflykter och deltagarna får hjälp med olika myndighetskontakter och med att fylla i blanketter. Det har genom året ordnats både sommarläger och resor utomlands. De olika aktiviteterna som ordnas bygger helt på deltagarnas önskemål.

– Fram till år 2013 hade vi medhjälpare i verksamheten som hade lönebidrag, säger George. Men på grund av det fusk som andra ägnades sig åt stramades detta åt så nu har vi tio personer i så kallad Fas 3-sysselsättning som hjälper till. Vi är väldigt måna om att allt ska gå rätt till och rapporterar minutiöst till kommunen. Vi gör dagsrapport från varje samling, där de närvarande antecknas liksom vilka aktiviteter som genomförts. Sen gör vi både månads- och årsrapport som vi skickar till kommunen.

AKC är känd som en förening som detaljerat dokumenterar sin verksamhet i bland annat omfattande årsberättelser.

– Vi gör det också för forskningens skull, understryker George. I framtiden när forskare vill studera assyriernas historia i Sverige är det bra att det finns dokument som detaljerat berättar om vad som hände. Vi skickar fem exemplar av varje årsberättelse till Kungliga biblioteket.

En av dem som flitigt deltar i Dawmo är Frial Melko, som är 65 år och armenier från Irak. Hon har bott tre år i Sverige, i Hallunda.

– Det var en vän till mig som tog mig hit, berättar Frial. Här får jag träffa vänner och ha kul. Jag har varit med ända sedan jag kom till Sverige. Jag är mycket tacksam för Dawmo och alla vänliga mänskor här. Om Dawmo inte fanns skulle jag mest sitta hemma. Genom det här får jag ett avbrott i vardagen, får göra något annat.

Också Majida Namrood och hennes svägerska Hasina Namrood är glada och tacksamma för verksamheten.

– Vi har bott i Sverige i tiotals år och har varit med i Dawmo sedan det började. Det är fint här, men vi tyckte bättre om det på den gamla platsen. För oss som bor i Norsborg är det lång väg och besvärligt att ta sig hit.

Majida och Hasina tillhör den kaldeiska kyrkan och talar assyriska hemma. De har varit med i svensk dagverksamhet, men trivs bättre i Dawmo, där de får tala sitt eget språk och där verksamheten passar dem bättre.

Till sist, George, varför heter verksamheten Dawmo?

– Dawmo betyder ”träd”. Om vi ser vårt folk som ett träd är det de äldre som utgör själva stammen, som håller upp trädet. Den här verksamheten ger tillbaka till dem som har burit oss.