Mitt i debatten om den kurdiska ockupationen av Nineveslätten är det många som glömmer bort varför området saknar sin egen försvarsstyrka. Hujådå reder ut fakta i frågan.

Nineveslätten domineras idag av kurdisk milis som påstås befinna sig i området för att skydda befolkningen. I själva verket har befolkningen blivit det kurdiska styrets gisslan och milisen ägnar sig åt fullskalig ockupation genom att resa den kurdiska flaggan, försöka avsätta folkvalda ledare och genomföra godtyckliga arresteringar för att skrämma alla som är emot ockupationen. 

Hur har det blivit så här och varför saknar Nineveslätten egna försvarsstyrkor? Kurder i Sverige som agerar försvarsadvokater åt det korrupta klanstyret i Norra Irak vill gärna hävda att assyrier och yezidier är fega och ovilliga att försvara sig. Dessa verkar inte känna till det faktum att klanledaren Barzani genom sitt KDP parti gjort allt för att stoppa en meningsfull styrka från att bildas på Nineveslätten i irakiska Assyrien.  

När irakiska inrikesministeriet fattade beslutet att börja bygga upp en lokalt förankrad försvarsstyrka i december 2005 så började genast kurdiskt motstånd mot beslutet. Beskedet från inrikesministeriet var ett resultat av assyriska och amerikanska påtryckningar från amerikanernas militärledning i Bagdad ”Joint Operation Center”.

Det tog sju månader innan man började rekrytera personer till den battalion-starka styrkan som var tänkt att ha ett tusen beväpnade. Enligt diskussioner mellan assyriska och irakiska ledare var styrkan första fasen av det slutgiltiga målet om flera tusen beväpnade. Endast personer som lever på Nineveslätten fick ingå i styrkan. 

När rekryteringen var avslutad hade endast 711 sökande blivit godkända av ledningen i Mosulprovinsen som dominerades av kurder. När dessa 711 rekryter påbörjade sin utbildning fick många en chock. Flera av instruktörerna var kurder som medvetet utnyttjade sin position till att förnedra och hota rekryterna i syfte att skrämma iväg dessa. Taktiken fungerade och flera hoppade av utbildningen. Av de tilltänkta tusen beväpnade blev endast cirka femhundra klara. 

När dessa sedan skulle placeras på Nineveslätten som det var tänkt så beordrade Khasro Goran, vice guvernör i Mosul att de istället skulle placeras i de mest våldsdrabbade kvarteren i Mosul istället för deras hemtrakter. Även den taktiken fungerade och ledde till att flera hoppade av den redan förminskade styrkan. 

Det som assyrierna och yezidierna hade lobbat för under två år blev sakta men säkert söndersmulat av den kurdiska ledningen. Alla förhoppningar och vidare försök att utöka och etablera styrkan var dömda att misslyckas då kurdernas inflytande i Irak bara ökade. 

Samtidigt som Barzanis underhuggare så aktivt motarbetade bildandet av en legitim styrka på Nineveslätten började de sakta men säkert att finansiera en skum och olaglig ”kristen milis” i området. Med hjälp av den kristne kurden Sargis Aghajan som frontfigur satte Barzani upp en kommitté som heter ”Kommittén för de kristnas frågor”. Det är officiellt denna kommitté som bekostar ”den kristna milisen” på Nineveslätten som uppskattas till cirka 1500 beväpnade. De flesta i denna illegitima milis vill inte ingå i den men bristen på arbete gör att de blir tvungna för att kunna försörja sina familjer. Genom att finansiera denna milis kunde Barzani hävda att det inte behövs någon annan styrka på Nineveslätten. 

När striderna utbröt i Al Hamdaniya den 25 juni i år kunde stadens invånare bevittna hur den kurd-finansierade och kontrollerade milisen genast flydde och lämnade sina positioner. Det blev uppenbart för invånarna att milisen bara är en show och är tänkt att ge en falsk känsla av säkerhet. Milismännen saknar nämligen allt det som krävs för att kunna stå emot en attack. De saknar militär utbildning, tyngre vapen teknisk utrustning och skyddsutrustning. Detta beror inte på att Barzani inte kan förse milisen med vad den behöver. Det beror på att själva tanken med milisen är endast att bryta udden av kraven på en legitim och oberoende styrka genom att ge sken av att en sån styrka redan finns. 

Barzanis taktik har fungerat och lett till att kurdiska ockupationsstyrkor nu har full kontroll över Nineveslätten efter den irakiska arméns kollaps. Ingen oberoende styrka finns idag på Nineveslätten som kan utmana ockupationen. Journalister runtom i världen hjälper till att befästa lögnen om att det kurdiska styret med hjälp av sin milis ”skyddar de kristna” mot islamisterna. Få verkar inse att kurderna nu förtrycker cirka en kvarts miljon människor och ockuperar deras mark, Nineveslätten. Ett internationellt ramaskri och fördömanden hade varit att vänta om exempelvis Sverige skulle ockupera ett område där nästan inga svenskar lever, eller har historisk rätt till.  

Källa: Iraqi Sustainable Democracy Project