I Turkiet har den 30 april 2008, lag 301 förändrats av turkiska parlamentet och blivit fastlagen den 7 maj 2008 när turkiska presidenten, Abdullah Gül bekräftade den nya lagändringen.

Vad hade den ökända lag 301 för betydelse och innebörd? Vad innebär förändringarna och vad har egentligen förändrats? Över ca: 7 000 människor har blivit åtalade enligt artikel 301 under föregående år. Sedan 2003 har 745 av dem, bl.a. Nobelpristagaren Orhan Pamuk, den armeniska journalisten, Hrant Dink som blev mördad på öppen gata och många assyrier, författare, journalister, en del även bosatta utomlands blivit fällda i domstol för att ha kränkt eller hotat den s.k. ”turkiskheten”.

Vad var artikel 301?

I korthet gick den ut på att den som öppet kränker Turkiskheten, Republiken och Turkiska parlamentet straffas från 6 månader upp till 3 års fängelse. Den som öppet kränker turkiska regeringen, statens juridiska institutioner, militären och polisen straffas från 6 månader upp till 2 års fängelse. Samt om en turkisk medborgare kränker turkiskheten i andra länder skall straffet ökas en tredjedel.

Och dessa är förändringarna. Att istället för att kränka ”turkiskheten” skrivs i den nya lagen ”den turkiska republiken”. Åklagare kan inte längre stämma en misstänkt, utan med nya lagen blir det justitieministeriet som ska avgöra om en person ska åtalas och även utse en åklagare. Istället för tre års fängelse döms man nu till max. två års fängelse och man kan slippa fängelse om man betalar borgen. Artikeln i den föregående versionen av lagen som handlar om turkiska medborgare som begår detta brott utomlands tas bort i skrivandet av den nya lagen.

Vad betyder förändringen för Turkiets demokratiseringsprocess?

Istället för att dra helt och hållet tillbaka lagen valde turkiska parlamentet och ledande partiet, AKP att förändra/eller förfina den ökända lagen. Även om AKP har majoritet i parlamentet att göra konstitutionella förändringar, ville partiet inte göra radikala och nödvändiga förändringar i yttrandefrihetslagen. Det visar också på graden av AKP:s  demokratiserings agenda.

Det finns många kritiker mot den nya lagen. I och med lagändringen ändrade Turkiet i stort ”två ord”. Många anser att det bara är en make-up. Lagar i turkiska strafflagen och generellt i konstitutionen har många skyddande extra lagar. Det räcker inte att enbart förändra en. Det finns andra lagar som verkar som reserv. När den ena bytts ut ersätts den av en ny som i praktiken har liknande funktion.

Lagar som handlar om demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet bör genomgå en total revidering med hänsyn till dagens värderingar om demokrati. Framför allt bör konstitutionen skrivas återigen. Problemet ligger i konstitutionen, inte i enstaka lagar.