Fuat Deniz kunskap och stora personliga engagemang i sin historia och sin folkgrupp kommer att saknas av många assyrier både i Sverige och internationellt. Assyrierna har förlorat en viktig talesman, och en stark pådrivare för de frågor och det arbete assyriska folket tror på.

Fuat studerade och forskade i ämnen som berörde honom personligen. Hans arbete har även betytt väldigt mycket för många andra unga assyrier i Sverige. Bland annat har ungdomarna, genom Fuats avhandling ”En minoritets Odyssé”, fått ord och teorier för att förklara vad som händer med den egna identiteten vid mötet med en majoritet. Det finns få, om ens något annat, litterärt verk som så väl och fördjupat beskriver processen kring assyriska ungdomars etnicitet och nutidshistoria.

Fuat var trygg i sin assyriska identitet, men förstod redan som väldigt ung att identiteten inte var något man bara föds in i utan något man måste arbeta med för att utveckla. Han har sagt någon gång att: ”Identitet är ingen essens man bär på, utan något vi uttrycker och förmedla till vår omgivning. Det är inte bara ord utan också handlingar och beteenden. Det är regler för hur vi uppfostras, umgås, gifter oss med mera. Allt detta måste vi ju göra. Och på så sätt upprätthåller vi identiteten.”

Med detta som utgångspunkt arbetade han för att öka kunskapen om den assyriska folkgruppen och för ett erkännande av folkmordet Seyfo. Han hade också stor insikt i hur fördomar fungerar och påverkar vårt samhälle. Något som var hans nästa utmaning. Men som han aldrig fick fullfölja eftersom hans liv släcktes så obarmhärtigt. Att den ödmjuke Fuat skulle ha en fiende i någon är helt obegripligt. Det är en stor förlust för den assyriska folkgruppen att ha mist En av de klaraste stjärnor i den intellektuella assyriska eliten.

”Mindre ivrig än vinden är jag, ändå måste jag fara. Vi vandrare, som ständigt söker den ensliga vägen, börjar aldrig en dag där vi slutar den föregående. Ingen soluppgång finner oss där solnedgången lämnade oss. Medan jorden sover, färdas vi. Vi är frön av en klängande växt, och det är först i vår mognad och i vårt hjärtas fullhet, som vi överlämnas åt vinden och sprids.”

Med denna dikt av Khalil Gibran, som Fuat inleder sin avhandling ”En minoritets Odyssé” med, vill Assyriska föreningen i Södertälje framföra de djupaste kondoleanser till familjen.

Vi känner en stor sorg, våra tankar går till Fuats fru och dotter, föräldrar och syskon.