Kugghjulen i vagnen som ska föra Assyriska till toppen av Superettan har börjat rulla. Första steget var att anställa en ny tränare och nu faller fler pusselbitar på plats. Kachir Eskander blir assisterande tränare och Dennis Östlundh har skrivit på ett nytt två-årskontrakt.

Det har varit ovanligt tyst kring Assyriska sen ljudet av visselpipan förkunnade att laget hamnade på en fjärdeplats. Resan genom det som såg ut som det förlovade landet innan uppehållet, landade någonstans som mer liknade något ur serien Twilight Zone. All positiv energi försvann stegvis tills att det inte ens fanns någon negativitet kvar. Bara tomhet.

Innan semestern handlade de sista orden som förväxlades, mellan mig och några tongivande spelare, mest om vikten av att sätta upp nya mål för Assyriska och vem eller vilka som skulle leda laget. Ledigheten tog slut och de spelare som inte var sjuka, skadade eller bortresta började dyka upp på arenan, men ingen tränare fanns där att ta emot.

Uppgivenheten som finns kring laget är något jag inte känt under alla år som jag följt Assyriska. Då pratar jag definitivt inte om mig själv. Jag vägrar att sjunka med i ett skepp som, i alla fall sportsligt, inte tar in vatten. Det har visserligen tagit tid att hitta en tränare och man har tappat en av sina mest tongivande spelare, men det är fortfarande bara december.

Dessutom anser jag att det är viktigare att göra rätt val än ett snabbt. När man nu valt sin tränare ska man ge honom och hans assisterande de fria tyglar de förtjänar att ha. Roberth Johansson och Kachir Eskander måste få en ärlig chans att göra sitt jobb. Johansson är visserligen en doldis, men det kommer snart att visa sig huruvida han passar in i Assyriskas tänk eller inte.

När det gäller Eskander är det väl känt att han har en gedigen tränarutbildning och att han brinner för Assyriska. Det bör räcka ganska långt. I slutändan är det ändå resultaten som talar och statistiken ljuger väldigt sällan. I Assyriska är det som i många storklubbar. Antingen blir du hyllad eller idiotförklarad. Inga mellanlägen.

När det gäller spelare är det sedan tidigare klart att Alex och Aluspah Brewah lämnar skutan. Även Sargon Simonsson, som skött sig exemplariskt trots flera konstiga bänkningar förra året, verkar få lämna laget. En annan som sitter på utgående kontrakt är trotjänaren Pierre Bengtsson.

Enligt mina källor skall Bengtsson ha fått ett kontraktsförslag som båda parterna är nöjda med. I mina öron betyder det att han är så gott som klar. Även Filip Bergman, förra årets mest stabila mittback, har skrivit på för två år. En som vi definitivt kommer att se med rätt färger på tröjan igen är Dennis Östlundh. En naturlig ledare som kanske bör ta över kaptensbindeln igen nästa år.

Med andra ord ser det ut som en ganska stabil silly-season trots allt. Laget ser ut att hållas intakt och man har fortfarande lång tid på sig att förbereda sig inför en mycket viktig säsong. Lägg därtill ett par lyckade nyförvärv från Assyriskas brasilianska stall, helst i sista sekunden, så kan säsongen bli riktigt rolig.