Lugnet hade lagt sig över Södertälje, solen sken men sorgen kändes i luften. Tisdagen den 15 juli, dagen för mördade Norba Haddads begravning. Från alla håll och kanter vallfärdade svartklädda människor till St Jakobs av Nsibins syrisk ortodoxa kyrka i centrala Södertälje, gamla som unga.

Ingen har undgått att höra den hemska nyheten om mordet på Norba, en omtyckt tjej med många vänner och en trogen Assyriska supporter. Ingen har lämnats oberörd och detta märktes då klockan började närma sig elva på förmiddagen och kyrkan redan var full. Lugnet bibehölls dock då kvinnor och män radade upp sig mellan kyrkbänkarna. I bakgrunden sjöngs vackra psalmer och alla människor tycktes vara försjunkna i egna tankar och funderingar kring den oerhört tragiska händelsen.

Längst fram i kyrkan, vid altaret stod 16-åriga Norbas kista, omgärdad av blomsterkransar. I bänkraderna närmast altaret satt hennes närmaste och till vänster om altaret, där kyrkokören normalt hör hemma satt alla Norbas vänner, unga kvinnor och män, helt klädda i vitt. På altaret stod ett stort antal präster och två biskopar tillhörande den syrisk ortodoxa kyrkan.

Då klockan slog 11 inleddes begravningsceremonin. Ärkebiskopen Abdullahad Shabo förklarade att denna begravningsceremoni skiljer sig från andra. Då den döda var en ung ogift flicka ses hennes begravning som hennes bröllop. Detta genomsyrade hela ceremonin och det talades ofta om att Norba blir en ”brud i Guds rike”.

I sin predikan berättade fader Gabriel Barqasho om Norbas liv, hennes familj och framtidsdrömmar. Mycket fokus lades också på den tragiska händelsen och fader Gabriel talade om politikernas och samhällets ansvar för psykvården. Han uppmanade samtliga ungdomar att studera, ta ansvar i samhället och verka för nödvändiga politiska förändringar. Han bad de unga åhörarna att iaktta försiktighet samtidigt som han betonade att ingen anser att avlidna Norba inte gjort det eller att hon haft någon som helst skuld i det som inträffat.

Efter att även ärkebiskopen talat om psykvården och det ofattbara med Norbas död avslutades ceremonin. Åhörarna uppmanades att gå fram till familjen som stod uppradade för att framföra sina kondoleanser. Så småningom tömdes kyrkan och folket samlades utanför. Då kistan bars upp för att bäras ut ur kyrkan för sin färd mot kyrkogården hördes det traditionella ”hulholo” som normalt förknippas med glädje, lycka och bröllop. Inte ett öga var torrt och många grät högljutt. Det var ett oerhört känslosamt ögonblick för alla som närvarade. Kvinnornas vackra ”hulholo” följde kistan in i bilen som skulle ta Norba till kyrkogården och hennes sista vila.

Till kyrkogården följde endast de närmast anhöriga och vänner med. Framför kistan, från bilen till graven, bars blomsterkransar av Assyriskas flicklag födda -95 iförda sina matchdräkter. Bilder av Norba bars av hennes fyra systrar och ett stort blomsterkors bars av brodern som också marscherade framför kistan. Närmast bakom gick hennes föräldrar och därefter övriga släktingar och vänner i ett långt led. 

För att hedra Norbas minne bjöd familjen sina närmste och gäster på lunch på restaurang Mona Lisa. Längst fram vid scenen, på ett podium, hade man ställt upp bilder av Norba som omgärdades av blommor och ljus. Stämningen var dyster och då den välkände assyriske sångaren Aboud  Zazi tog ton för att sjunga en långsam version av  Norbas favoritsång, Chasade, fylldes hela lokalen av smärta. Aldrig har den sången sjungits på ett vackrare och mer sorgfyllt sätt.

Sakta men säkert tömdes lokalen på folk, som aldrig kommer att glömma dagen och för alltid kommer att minnas Norba.
 

Bildspel. Klicka här för att se bilder.