J. Gorek från Kfarboran i Turabdin verkade på 1920-talet för assyriernas rättigheter. Litet är känt om honom, men några av hans texter kommer snart ut i svensk översättning.

Jan Beṯ-Şawoce har i åratal i olika arkiv jagat intressanta dokument om assyriska frågor, inte minst gällande Sayfo. Sedan har han sammanställt dem och utgett dem i svensk översättning. Snart utkommer nästa bok: en antologi med J. Goreks texter.

J. Gorek kallades ibland Jacques (Yaʿqub eller Aqub) men också Ibrahim (Bërho). Det är möjligt att han använde bägge namnen. Han föddes i Kfarboran den 20 juni 1889. Från 1919-25 var han generalsekreterare för den assyro-kaldeiska nationalkommittén i Paris. Han studerade vid samma tid i Paris och var verksam vid det katolska institutet i staden.

Mycket mer än så vet vi inte om honom. Men en del artiklar som han skrev och föreläsningar som han höll har Beṯ-Şawoce fått tag på och kommer nu att publiceras.

– Det mest intressanta och samtidigt det vi vet minst om är att han utgav en tidskrift som hette L’Union Assyrienne (Den assyriska unionen). Jag har tyvärr endast en sida av den, från nummer tio år 1925. Det framgår att det var tidskriftens andra årgång.

Beṯ-Şawoce är optimistisk vad det gäller möjligheten att finna fler nummer av tidskriften i franska arkiv eller bibliotek. Han hoppas samtidigt att de personer – från Kfarboran eller från någon annanstans – som vet något om J.Gorek ska ta kontakt.

I ett brev till en tidningsredaktion den 25 septemner 1920 presenterade J. Gorek sig på följande sätt:

Jag är assyro-kaldé från Turabdin, av syrisk rit. Min by, Kfarboran, ligger en dagsresa från Midyat och två dagsresor från Gziro. Ett bergsmassiv, genomkorsat av bråddjup, snårskog, grönskande och blommande dalgångar där vinrankorna förenar sig med de vackraste fruktträden, avskiljer den från Tigris forsande vatten. Den reser sig på två kullar, krönta av borgar och genomkorsade av en överflödande flod som rinner upp i bergen i norr. Där fanns ungefär 500 hus, av vilka endast ett tiotal var muslimska. De övriga var kristna: syriska jakobiter, protestanter och en eller annan armenisk familj som hade lockats dit av den blomstrande handeln och lusten att tjäna pengar.

– Det är klart att J. Gorek var en assyrisk nationalist, förklarar Beṯ-Şawoce. För honom var land, territorium, viktigt. Han försökte på olika sätt verka för att assyro-kaldéerna skulle få ett eget land. Som vi vet blev det inget av det.

Boken som är översatt av Ingvar Rydberg och redigerad av Jan Beṯ-Şawoce kommer ut inom kort.