Han har arbetat i åratal med att samla in material om folkmordet Seyfo. Möt Jan Bet-Sawoce, en förkämpe för ökad kunskap och erkännande av det förnekade folkmordet.

Hur många böcker eller artiklar har du skrivit om Seyfo?

– Jag har samlat in många äldre som berättat om sina upplevelser, det började jag med under mitten av 80-talet. Då insåg jag att vår kunskap om folkmordet hade stora brister. Det gav mig ett helt nytt perspektiv på folkmordet och speciellt vad som hände i Turabdin. Hur kunde till exempel Midyad falla inom en vecka, men Ayn-Wardo som var ett mycket mindre samhälle stå emot? Idag kan jag svara på dessa frågor tack vare mina efterforskningar. Jag har skrivit en bok ”Sayfo b Turabdin I” som innehåller ögonvittnesskildringar av de jag intervjuat. Jag har skrivit artiklar om motståndet i Ayn-Wardo, Azax och en till artikel om ordet ”Mësëlmeni” (”krypto-muslimer”) bland kurder, dess betydelse och kopplingen till Seyfo. En annan artikel ”Leshono w Sayfo”, en artikel om vatikanens arkiv och vad den innehåller för material om Seyfo.

Vilka dokument har du gett ut?

– Många. Josef Nacims bok på svenska och turkiska, Ishaq Armaltos bok översattes från arabiska till svenska, boken Islams vrede översattes från engelska till svenska, en bok om Azax på svenska, en bok om Ayn-Wardo på surayt (modern assyriska), en serie av de dokument som gäller fredskonferensen i Paris, två har getts ut och den tredje kommer att ges ut inom kort.  

Materialet du har samlat in har kommit till användning på olika håll, berätta. 

– Ja, ett tiotal författare har använt material som jag tagit fram, Racho Donef, Hannibal Travis, David Gaunt, Shabo Talay, Gabriele Yonan, Martin Tamcke, Andrew Palmer, Sait Cetinoglu, Aryo Makko och många andra som jag inte minns just nu. Jag har alltid delat med mig av det jag samlat in. Den som behöver material behöver bara säga till, jag delar gärna med mig av materialet.

Vad känner du över att ha bidragit till att öka kunskapen om Seyfo?

– Självklart är jag stolt över detta. Det jag fick höra som liten av min farmor om Seyfo har väglett mig. Hon brukade säga ”mitt kära barn, glöm aldrig det jag berättar för er om det som hänt”.

Hur går arbetet idag?

– Det går bra, men det finns otroligt mycket kvar att forska och samla in. Det finns arkiv som måste gås igenom. Jag har varit i svenska riksarkivet och krigsarkivet, Vatikanens arkiv, dominikanorderns arkiv i Frankrike, och andra. Insamlingen av material fortsätter för det finns mycket kvar om folkmordet som vi ännu inte vet. Jag fortsätter också att intervjua äldre. 

Har du sökt ekonomiskt stöd för ditt arbete?

– Nej, jag har i regel inte bett om stöd, men när jag såg att det blev för tungt blev jag tvungen. En av de personer som hjälpt mig ekonomiskt med bokutgivningen är Orhan De Basso. Han har hjälpt till med finansieringen av böckerna om Assyro-Kaldeiska aktionen. ACSA har också sponsrat en del av böckerna. Det finns mycket material kvar att ge ut och jag hoppas att det ska finnas ett intresse av att stödja fortsatt utgivning.