En del assyriska kvinnor som inte har träffat den rätte funderar på adoption. Rädslan för att inte få moderkänslor får dem dock att tveka. Men frukta inte, menar Shamiram Gabriel Khouri, för moderkänslor kommer från relationen till barnet.

– Mammor brukar ha barnet i magen i nio månader; jag väntade på Ninos i nio år, säger hon.

Ninos var tre år när Khouri som ensamstående adopterade honom från en by i Polen. Så fort de kunde kommunicera visste hon att han var hennes son.

– De flesta tror att barnet måste vara ens eget för att man ska kunna älska det, men det är en missuppfattning. Kärleken kommer från relationen man har med barnet. Den kommer från tiden du spenderar med barnet, säger Khouri.

Det var i och för sig över 15 år sedan hon adopterad Ninos, men hon var aldrig orolig över att inte älska honom som en mamma älskar sitt biologiska barn. Hon föll för hans stora runda ögon från första ögonblicket.

Med sitt tunna ljusbruna hår, fylliga rosiga kinder och stora ögon log han mot henne. Bland alla vuxna som fanns på barnhemmet ville han få hennes uppmärksamhet.

– Jag glömmer aldrig den bilden. Alla mammor kanske säger så här, men han var det vackraste jag har sett. När jag sedan fick frågan om jag kunde tänka mig adoptera honom svarade jag att det spelar ingen roll vad jag tycker; han har redan valt mig och då tar jag honom med öppna armar, säger hon.

Inspirerad av Oliver Twist som bor i ett fattighus och som straffas för att han vill ha mer mat, bestämde sig Khouri för att hjälpa åtminstone ett barn till ett bättre liv. 25 år gammal hade hon bestämt sig. Gift eller ogift skulle hon ha ett adoptiv barn.

Khouri uppmuntrar andra att göra samma sak, men precis som det är med ens egna barn, är det inte alltid en dans på rosor, menar hon.

– Jag kommer ihåg hur svårt det var det första året. Det får man räkna med att det blir kämpigt för bägge. Precis som i en relation, måste man lära känna och förstå varandra och det blev mycket svårare när vi inte talade varandras språk, säger hon.

I dag behärskar Ninos assyriska, Khouris modersmål, i både tal och skrift. Hon säger att han är mer än hennes son, han är hennes vän, hennes ljus i livet.