Höjer statusen på hela Turabdin och visar på statens strategi i praktiken.

FN-organet UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) har accepterat nio assyriska kloster och kyrkor i det turkockuperade Assyrien på den preliminära listan över världskulturarv. På organisationens hemsida kan man läsa den utförliga beskrivning och motivering som det turkiska kulturministeriet sammanställt i sin ansökan.

De utvalda kulturarven består av fyra kloster och fem kyrkor som enligt ansökan har en del gemensamma drag som tillsammans ger en förståelse för regionens karaktär. Den officiella listan består av åtta objekt eftersom två av kyrkorna presenteras som ett sammanhängande kulturarv. Den mest kända helgedomen på listan är S:t Gabrielklostret där det ännu pågår utgrävningar.

Att anmäla ett kulturarv till UNESCO:s tentativa eller preliminära lista är en indikation om att en stat vill se att platsen får status som världsarv. Det är dock långt ifrån alla platser som till slut beviljas en sådan status. FN-organet tar hänsyn till en rad aspekter i sin utvärdering som kan ta flera år, bland annat i vilken utsträckning objektet har förändrats genom restaureringar.

Analys

I det toppstyrda Turkiet är det osannolikt att några kulturintresserade tjänstemän på kulturministeriet plötsligt fick för sig att upphöja assyriska kloster och kyrkor. Det ligger närmare till hands att knyta UNESCO-nyheten till den bredare politik för sydöstra delen av landet som Ankara styr mot sedan en tid. Borta är tiden då alla skulle vara turkar enligt den officiella linjen. I den nya strategin söker staten främja och lyfta fram bland annat assyrier i ett försök att signalera till omvärlden att det finns andra än kurder i sydöstra Turkiet och att området är heterogent, både historiskt och än idag. Motiveringen som det turkiska kulturministeriet skickat in till UNESCO är som skrivet av assyrier själva. Orternas assyriska namn anges och det assyriska språket och regionens assyriska historia och karaktär lyfts fram av ett statsorgan på ett sätt som var otänkbart för bara något decennium. Det assyriska namnet Turabdin lyfts fram som regionens egentliga namn av en stat som har ägnat decennier åt att tvångsturkifiera både assyriska efternamn och ortsnamn.

I kampen mellan den kurdiska nationaliströrelsen och den turkiska staten har assyrierna ständigt dragit det kortaste strået. Strategi-omläggningen från Ankara öppnar för första gången upp möjligheten för assyrier att istället dra nytta av den turkisk-kurdiska dragkampen.