19-20 november hölls MR-dagarna vid Stockholmsmässan i Älvsjö. Temat för i år var ”Mänskliga rättigheter i en globaliserad värld” och här, vid nordens största mässa, skulle vårt folk representeras för första gången. Samira Touma, från Stockholm åkte dit med hela familjen. Touma skriver om vikten att göra omvärlden medveten om våra verksamheter.

Initiativtagarna till detta stora steg har varit nätverket Nawlo, ett arbetsutskott från Assyriska föreningen i Stockholm.
Det är ett ypperligt tillfälle att ta vara på dessa sorters arrangemang, särskilt för vårt folk med tanke på vad vi fått genomlida. Här representeras nämligen assyriers rättigheter på samma villkor som alla andra stora organisationer för mänskliga rättigheter som exempelvis svenska Röda korset, UNIFEM, Amnesty, Centrum för rasism, Läkare utan gränser, SIDA och många fler. Mässan representerar nordens största forum för mänskliga rättigheter och här mitt ibland dessa organisationer och med det bästa läget i lokalen fanns assyrierna representerade. Dels med en monter och dels med att tre seminarier skulle behandla vårt folks öde.

Första seminariet handlade om flyktingmottagandet i kommunerna. Hur tas flyktingar emot i Sverige? Här medverkade Anders Lago, Södertälje kommunstyrelsens ordförande, Torsten Torstensson, Immigrationsverket och Rachel Hadodo, Assyriska riksförbundets ordförande i Sverige.  Rachel talade om hur assyriska flyktingars tas om hand när de anländer till Sverige, lyfte fram den assyriska frågan och såg till att den var i fokus under hela seminariet.
Sedan var det dags för vår käre, prisbelönte journalist Nuri Kino. Salen som han skulle hålla sin föreläsning i var full till sista plats eftersom de flesta känner till hans rapporter. När det var dags för föreläsningen beklagade sig Nuri för att datorn inte fungerade och liksom många andra blev jag besviken över att vi inte skulle få se några bilder. Men, som den duktiga journalist han är lyckades han ändå ge oss en otroligt klar bild. Han berättade om den assyriska folkgruppens tragiska öde i Irak och flyktingarnas miserabla situation i grannländerna. Nuri berättade om sådana barbariska händelser som drabbar vårt folk i Irak, dels för att de är tvungna att jobba och försörja sig och sina familjer och dels för att de är kristna och blir därmed automatiskt fiender och ett mycket lätt byte för sina grannar som mer än gärna tar över deras hem och ägodelar. Den kristna befolkningen ser inte någon annan utväg än att fly landet, vilket de slutligen även gör.

Nuris föreläsning var så beskrivande och så levande att ingen förblev oberörd och många hade tårar i ögonen och undrade varför världen har vänt ryggen åt det assyriska folket. Varför inkluderas inte assyrier av FN stadgar och de mänskliga rättigheterna? Känslan efter föreläsningen var mycket sorglig, det kändes som om jag precis varit på en begravning. Det som kändes allra värst var att allt Nuri berättade om faktiskt hade hänt och händer än idag. Nu i efterhand är jag nästan lite glad över att Nuri inte lyckades få igång datorn, för jag är inte lika säker på om föreläsningen annars hade varit så pass levande.

Även följande dag  skulle den assyriska frågan få plats på mässans dagordning. Det var ingen mindre än den före detta riksdagsledamoten och nuvarande ordförande för SKA – Svenska kommittén för assyrier – Margareta Viklund, det assyriska folkets vän som skulle föreläsa. Margareta har varit i Irak och här hade hon nu en möjlighet att berätta om hennes upplevelser och hennes syn på de assyriska kvinnornas kamp för överlevnad i den norra delen av Irak.

Efter dessa två dagar tror jag att jag talar för alla när jag säger hur otroligt nöjd och stolt jag är över det Nawlo, med stöd av våra organisationer ARS, AKF, AUDS och AUF, åstadkommit. Det är mycket glädjande att vårt folk har tagit möjligheten att presentera sig på denna arena. Det är på tiden att vi börjar visa oss utåt. Vi måste börja lägga större fokus på att synas ute i samhället istället för att lägga ner så mycket arbete inom våra egna föreningslokaler. För hur mycket vi än arbetar inom våra organisationer och inom våra egna lokaler, kommer det i slutändan inte vara värt lika mycket när resten av världen inte medvetandegörs. Med detta vill jag tacka Nawlo för ett mycket bra arbete.